Om inte Lotta Bromé ringer och säger att de har tagit någon annan ska jag
vara med i hennes program i P4 i dag den 1 december klockan 13.25
Och sedan blir det chatt med radiolyssnarna.
Efter det att jag för en tid sedan chattade med Expressens läsare känner jag
mig som en chattveteran.
Så nu svarar jag inte i telefon, jag bara går till Radiohuset och sätter mig vid mikrofonen.
Så får Broméredaktionen lyfta ut mig med hull och hår om de vill bli kvitt mig.

Chefen för det prestigefyllda programmet ringde.
Berättade vad som hänt, varför jag blev utbytt, det var inte kränkande,
inte alls.
Jag ska få vara med en annan gång.
En trevlig ton, ett rakt besked.
Så blir allting annorlunda.
Allting är bra igen.
Världsfreden återställd.

Nu har min granne i Frankrike tagit itu med det av svenska posten tillbakasända paketet.
Nu kommer ingen möda att sparas, ingen utväg att överges förrän paketet är spårat och kan skickas tillbaka till ICA i Sverige igen.
Min granne ger sig aldrig, han har tagit kontakt med franska posten som kontaktat honom tillbaks och berättat att paketet inte finns på Roissy, flygplats Charles de Gaulle, kollit har inte återkommit till la plateforme départ étranger.

Den franska posten påstår att paketet är kvar i Sverige, vilket den svenska posten bedyrar att det inte gör; själva den svenska posten – inte ICA-butiken där paketet inte fanns när jag skulle hämta det, utan posten i sig som uppenbarligen finns och ligger bakom allt.

Läget just nu är att jag har mailat till grannen att paketet måste befinna sig någonstans i luften mellan Sverige och Frankrike så nästa meddelande från honom kommer alltså att komma med information från någonstans ovanför Europa, Amsterdam kanske, Köpenhamn.

Min granne ger sig aldrig, säger jag och nu är det hans colis som är borta, perdu.
1.
J´ai fait le nécessaire pour le colis près de la poste.Ils font des recherches avec le No que vous avez donné pour renvoyer le colis.C´est le bazar partout, tout est tiré par le bas et cela va s´aggraver encore plus.
2.
La poste vient de me rappeler: Votre colis est toujours en Suède car il n´est pas réapparu ā Roissy qui doit ętre la plateforme départ étranger.Essayez de voir si il n´est pas en attente ā Stockholm.Le Mr de la poste a pris mes No de téléphones pour m´appeler si ce colis revenait en France.Surtout ne perdez pas vos justificatifs de dépôt, vous pourriez me scanner le document que vous a remis la Poste.

(Hemgjord ungefärlig översättning av grannens gmailmeddelande:
1.
Jag har gjort det nödvändiga på posten angående paketet. De gör efterforskningar med numret som ni lämnade för att återsända paketet. Det är ett elände överallt, allt är på väg att gå under och det kommer bara att bli ännu sämre.
2.
Posten har ringt: Ert paket är fortfarande i Sverige för det har inte återkommit till avgångsplattformen för utrikes på Roissy. Herrn på posten har tagit mina telefonnummer för att ringa mig om paketet kommer tillbaks till Frankrike. Se till att inte tappa era inlämningsverifikationer, ni kan skanna dokumentet och skicka till mig.)

Efter paketet som för tillfället är försvunnet, men som kommer att komma tillbaka för att min granne har tagit hand om det, finns det ett identiskt paket skickat från Frankrike, förfrankerat, 7,2 kg, med personliga saker, precis likadant som det från Sverige återsända och för tillfället förlorade paketet.
Det här paketet gjorde jag i ordning och sedan postade grannen det den 27 november, han skulle ändå till posten och tog mitt paket innan jag hann säga att det skulle jag också.

I dag kommer en avi till där jag är på c/o-adressen i Stockholm. Identisk med avin till paketet som inte fanns när jag kom till ICA-butiken förra gången, bara en siffra som skiljer.

Onda aningar, jag – som det heter – stålsätter mig inför ICA-besöket, jag vet ju inte om det är det tillbakasända paketet som kommit fram, eller det av grannen skickade eller om det – som förra gången – inte kommer att finnas något paket alls till mig i ICA-butiken.
Det finns.

Det är det av grannen postade paketet.
Det av mig postade är fortfarande är på villovägar.
Men inte länge till meddelar grannen på gmailen och säger det jag redan vet:
Quand je prends une affaire en main, ça marche. C´EST LA VERITE.

(Övers. När jag tar hand om någonting så fungerar det. Det är sant.)

Det var enorm uppslutning i den improviserade folkomröstningen.
Flera miljoner röstade mot ändring av postens status som service public.
Och då hade de ändå inte räknat med min granne.
Han är sin egen folkrörelse som ingen privatisering rår på.

NU
är TRYCK STJÄRNA inspelad för TV.
Mail från regissören, Thomas Müller:
“Det har gått bra. Två intensiva dagar med rep och sen inspelning två
dagar till igår kväll.
Nu har vi gjort det.
Nu skall det redigeras.
Johan Torén (producenten) är väldigt bra.
Han har arbetat med superkameramän och väldigt fina ljudtekniker.
Intresserade och engagerade!
Och alla hyllar texten.
Skådespelarna har varit otroligt närvarande och följsamma trots oändlig
väntan ibland.
Vi har fina tagningar, spännande bilder.
Nu gäller det att få ihop det.
Tror det kan bli riktigt spännande TV.
Inte filmad teater, utan bra TV – teater.
När man arbetar så intensivt finns det inget före och inget efter.
Men det finns på band, och det rullar.”

*************************************************************
TRYCK STJÄRNA
av Bodil Malmsten
Regi:
Thomas Müller
Skådespelare:
Gunilla Rydholm-Eriksson, Ulf Dohlsten, Bertram Heribertson,
Elin Bornell, Jonas Zughaft
Scenografi & kostym:
Christina Lundström
Produktion:
Effect film

Sänds i SvT 2010

Björn af Kleen på Expressens kultursida.

Vi som blev nervösa när fredspristagaren, vår egen Obama, bestämde sig för att skicka fler trupper till Afghanistan.

Lite lustigt och intressant trams:
The Guardian´s Sport Blog kikar in i Team Tiger´s krisrum och föreställer sig ett konferssamtal mellan Tiger Woods manager Mark Steinberg och sponsorerna Gillette och Gatorade.

Apropå Björn af Kleens artikel, kanske ett exempel på följderna av nedskärningarna vad gäller undersökande journalistik.
Jag hittar inte länk, men det är från DN, NYHETSDYGNET, onsdag 2 december.
Det är DN som citerar TT som citerar Vetenskapsradion; citat av citat av citat om elefanters förmåga att förstå varandras läten:

Elefanter slipper översätta.
Elefanter från Indien respektive Afrika skulle förmodligen förstå varandra. Åtminstone använder de samma typ av ljud, visar indiska forskares analys av läten från 154 indiska elefanter. Grundlätena är av fyra olika karaktärer: trumpetsignaler, låga mullrande ljud, skrik och en form av höga kvittrande signaler, rapporterar Vetenskapsradion.

Jag är i Stockholm för att göra PR för De från norr kommande leoparderna.
Allting är bra och trevligt, människor beter sig som jag, stressar i onödan men
gör sitt bästa.
Jag känner en vänlig stämning och blir alltså själv vänligt stämd.
Mitt folk tänker jag. Tills det visar sig att det är mitt folk minus en.

Detta har hänt.
Jag går till en butik där jag varit – som det heter – stamkund i många år.
Det är något som inte fungerar med en sak jag har köpt och nu när jag i Stockholm passar jag på att be om hjälp med det.
Men det står en ny person bakom disken.
En blondin med kalla ögon, en fientlig typ som slår upp mig i datorn och säger att jag borde kommit in med min defekta sak tidigare, det är mer än ett år sedan jag köpte den.
Jag säger att jag bor utomlands, att jag HAR kommit in med den defekta saken, att personalen har försökt rätta till defekten (den RIKTIGA personalen), men att det inte fungerat.

Blondinen bakom disken ger sig inte, hon beter sig som om det är jag som är ny, inte hon, som om jag inte alltid fått hjälp av (den riktiga) personalen i den här butiken, som om jag kommer och kräver något orimligt orättfärdigt, som om jag ha åkt till Stockholm från Frankrike enbart för att ta itu med den defekta saken, jag upprepar att jag bor utomlands, det hjälper inte.

Jag lämnar butiken och när jag kommer ut har Stockholm ändrat ansikte, ovänligheten ligger som ett avgasmoln över Norrlandsgatan, jag går till Hedengrens bokhandel och köper böcker och där är allting som förr.

Klockan 14 om jag är rätt underrättad.

I går i P1, Studio 1 vid halv sex-tiden, Monica Saarinen och jag som pratar om mina upptäcktsresor till och från hemsidan, när plötsligt ljudet i mina hörlurar blev maxvolym – man har ju stora Musse Pigg-hörar på sig när man är i studio.
Jag hoppade till och höll på ramla av studio-stolen, men tog mig samman så gott det gick.
Om någon hörde och undrade vad det var frågan om så var det för att jag måste ha råkat nudda vid maxvolymknappen och inte för någonting som Monica Saarinen sa.