Rolig information för anglofiler.
Jag lyssnar på en av världshistoriens bästa skivor, Heavy Sounds med Elvin Jones och Richard Davis, jazz från 1968.
P.S.
Huruvid Midi20 med Grand Corps Malade, den franska slam-jazz som jag spelat varje dag sedan den kom ut, kommer att finnas kvar om 38 år får jag nog inte veta.
Om jag inte blir hundra år och varför inte.
Jag måste resa igen.
Måste hinna med planet, inte missa tåget.
Måste printa ut boardingpasset, måste ha ordning på biljetterna och rabattkorten.
Måste stiga upp för tidigt, inte komma för sent.
När jag blir stor ska jag aldrig flytta mig.
Time out of Mind, Trying to get to heaven.
The air is getting hotter
There´s a rumbling in the skies
I´ve been wading through the high muddy water
With the heat rising in my eyes
Every day your memory grows dimmer
It doesn´t haunt me like it did before
I´ve been walking through the middle of nowhere
Trying to get to heaven before they close the door
When I was in Missouri
They would not let me be
I had to leave there in a hurry
I only saw what they let me see
You broke a heart that loved you
Now you can seal up the book and not write anymore
I´ve been walking that lonesome valley
Trying to get to heaven before they close the door
People on the platforms
Waiting for the trains
I can hear their hearts a-beatin´
Like pendulums swinging on chains
When you think that you lost everything
You find out you can always lose a little more
I´m just going down the road feeling bad
Trying to get to heaven before they close the door
I´m going down the river
Down to New Orleans
They tell me everything is gonna be all right
But I don´t know what “all right” even means
I was riding in a buggy with Miss Mary-Jane
Miss Mary-Jane got a house in Baltimore
I been all around the world, boys
Now I´m trying to get to heaven before they close the door
Gonna sleep down in the parlor
And relive my dreams
I´ll close my eyes and I wonder
If everything is as hollow as it seems
Some trains don´t pull no gamblers
No midnight ramblers, like they did before
I been to Sugar Town, I shook the sugar down
Now I´m trying to get to heaven before they close the door
Bob Dylan
Copyright © 1997 Special Rider Music
Efter vad de säger själva.
Back när de aldrig har varit borta! Dessa legender i svenskt musikliv:
Pet Sounds-Stefan, EMI-Kjell och Jens som – bland annat – var med och grundande Schlager.
Marianne tog bilden.
Jag skrev ett långt och välformulerat inlägg om manlig rockmytologi och Neil Youngs geni, men eftersom jag kopierade texten utan att byta ut accenterna så gick rubbet rakt ut i rymden utan omväg över finistere.se
Och nu orkar jag inte rekonstruera allt det intelligenta och genomskådande som jag skrev med anledning av att jag plötsligt kom på att jag tusen gånger hellre går omkring rostig än sedan länge utbränd och död.
They give you this
but you pay for that
And once you´re gone
you can never come back
When you´re out of the blue
and into the black
The king is gone
but he´s not forgotten
This is the story
of a Johnny Rotten
It´s better to burn out
than it is to rust
The king is gone
but he´s not forgotten
Hey hey my my
Rock and roll can never die
There´s more to the picture
Than meets the eye
Hey hey, my my
Jag kör min fruktansvärda guldbil med taket av och fönstren nere och ljudet
på så högt som möjligt längs stränderna där surfarna kommer upp ur
vattnet i sina svarta dräkter och packar in sina surfbräden i en stor svart Audi combi som råkar vara till salu och jag kan lika gärna byta till mig den som att lackera om min fruktansvärda guldbil för mer än tusen euro.
Lyssnar på The Byrds, Turn Turn Turn, So You Want To Be A Rock´n´Roll
Star, Mr. Spaceman.
Bob Dylan.
Leonard Cohen i Helsingborg sommaren 2008.
Emmylou Harris.
Jerusalem Tomorrow by Emmylou Harris står det men det är inte Emmylou Harris som skrivit Jerusalem Tomorrow för det är David Olney.
Inget Jerusalem i morgon, Emmylou, inget Jerusalem, ingen Jesus, ingen djävul, inga religioner.
Rolling Stones, Neil Young, Patti Smith,
Because the Night.
Att det är tjugo år mellan Because och Night, att det är dålig kvalité på videoklippen på Youtube, att det är det som är så bra, att man får fylla i själv, turn, turn, turn, att det som har varit alltid kommer att vara, hey hey, my my.
Jag säger till min musikman att jag lyssnar på The Byrds, gamla Bob Dylan och Beach Boys.
“Jag lyssnar på Beach Boys och The Byrds”, säger jag och att – även om jag tycker det är fånigt att säga så – jag tycker det känns väldigt nu.
Varpå han säger på ett – för min musikman – grundläggande sätt:
“Jag hade väl inte sagt till dig att det är vad jag lyssnar på just nu?”
Det är inte det att jag inte älskar min musikman men ibland blir jag bara så väldigt trött på att inte vara man.
Fortfarande.
Tommy på Eldkvarn i Tanto 22 augusti 2008.
Foto och recension Tommy Östlund:
”Eldkvarn var jättebra igår!
Får jag möjlighet ska jag försöka se dom igen.
Och Moneybrother gästade.”
Samma Tommy Östlund som skickade den vackra bilden på Plura från Eldkvarns spelning i Kungsträdgården i somras. It´s all in the family, man behöver inte ens vara släkt.