Bodil Malmsten

Bodil Malmsten

1944–2016

Utgivning

  • Albert bonniers förlag
  • Modernista
  • 2004
  • 2005
  • 2006
  • 2007
  • 2008
  • 2009
  • 2010
  • 2011
  • 2012
  • 2013
  • 2014
  • 2015
  • Bodil
  • Bodil Malmstens ljudblogg
  • Bodils block
  • Citat
  • Djur
  • Dramatik
  • Då var det väl inget viktigt
  • Ekonomi
  • Familjen Tejp
  • Film och vad det för med sig
  • Filosofi
  • Fordon
  • Forntiden
  • Framtiden
  • Frankrike
  • Fynd
  • Helger
  • Hälsovård
  • Information
  • Katastrofer
  • Kommunikation
  • Konst
  • Kritik
  • Kultur
  • Kvinnor och män
  • Känslor
  • Litteratur
  • Livet
  • Mina tv-serier & andras
  • Mode
  • Musik
  • Naturen
  • Odenplan
  • Politik
  • Publicerat
  • På anslagstavlan
  • På gränsen till nostalgi
  • Resorna
  • Sport
  • Språk
  • Svenska media
  • Sverige
  • TV
  • Underverk
  • Verkligheten
  • Vetenskap
  • Årstiderna
  • Blogg
  • /
  • Etikett - TV

Ang TV-serieberoende

11 november 2007|TV

Hittade slutet på Nancy Franklins TV-krönika från The New Yorker 23 juli 2007.

“Have any states yet legalized marriage between human beings and TV shows? If so, I’m going to throw a few things in a bag and run off with “Mad Men,” the new drama on AMC set in the world of advertising at the dawn of the sixties—and encompassing New York life, and marriage, and sex, and repression, and what America was and was not. It is gorgeous in every way. As it should be—it’s the spawn of all those handsome, stylish office movies that were made in the fifties. Like those movies, “Mad Men” is smart and tremendously attractive, and it stirs you more than it probably should. It may not be deep, but if you’re a certain age and have a certain sensibility and certain fantasies of what New York used to be like (thanks to those movies) it hits a deep place in you, like a straight-up Martini made of memory and desire.

Did I mention that “Mad Men” was created by Matthew Weiner and that Alan Taylor directed three episodes? Their names may ring a bell, because Weiner was the executive producer, and Taylor directed nine episodes, of—oh, my God, it’s that show again!”

Det är alltså hög tid – hög tid? – att ta kontakt med BARA DVD – som numer finns i Sickla och inte på Sankt Eriksgatan – och beställa Mad Men.


Det skapade och dess skapare

28 juni 2010|TV
Bild som tillhör blogginlägget Det skapade och dess skapare

Jag har ingen TV, ingen TV-licens – det var något strul med att fastigheten där jag bor c/o inte är ansluten till Comhem och något med Telia, jag orkade bara inte ta itu med det.
Jag tittar på SVT Play, läser programinformationen.
En – inte personen på bilden – av medlemmarna i humorgruppen Klungan som skapat Ingen bor i skogen säger i programinformationen:
“Det är en rolig och sorglig serie om människor som är lite mer enfaldiga och hopplösa än vad man själv är, fast bara lite.”

Ännu ett bevis på att den som skapar inte ska yttra sig om det skapade.
…lite mer enfaldiga och hopplösa än vad man själv är…
Prata för dig själv, gubbe!
Må vara att det är en som är från Lund och en göteborgare i Ingen bor i skogen, men de norrländska rollfigurerna är inte enfaldigare och hopplösare än man själv.
Att man skulle vara enfaldigare och hopplösare – det var vad stadsborna ville få det till när man kom med rälsbussen för att gå på läroverket; att folk på landet i Norrland skulle vara enfaldigare och hopplösare än folk i stan, det var vad man blev itutad.
Ja, sen köper man självbilden och blir berömd och gör felaktig, fördomsfull, trångsynt och inskränkt programinformation som – det skiner igenom där på SVT Play – riktar sig till storstadsbor.