Jag letar efter titel på loggbok 5, den sista av mina loggböcker.
Sista, inte senaste.
Sista betyder att något är definitivt avslutat. Senaste att vad som helst kan komma efteråt.
Den femte loggboken är min sista loggbok, men min sista bok är den inte. Inte om jag får leva så länge jag vill, lika länge som Job i Gamla Testamentet, etthundrafyrtio år. Minst.
Men vad ska den heta?
Jag googlar och söker bland mina böcker, de som jag skrivit och de jag inte skrivit eller varit inblandad i.
Jag letar i Gamla Testamentet, jag letar bland låtar jag älskar, söker igenom texter av Tom Waits, Bob Dylan och Fattaru.
Jag lyssnar på Leadbellys Where did you sleep, inspelad i New York samma år som jag föddes i en by i nedre Norrlands inland och fjälltrakter.
Black Girl, sjunger Leadbelly, inte My Girl som Kurt Cobain på NirvanasUnplugged. “Where did you sleep last night”, vrålar Kurt Cobain. “Where did you sleep” sjunger han som om det gällde livet.
Det gäller livet.
“You might as well live”, det var Dorothy Parker.
Resumé.
Razors pain you;
Rivers are damp;
Acids stain you;
And drugs cause cramp.
Guns aren´t lawful;
Nooses give;
Gas smells awful;
You might as well live.
Men jag vill ha glad enkel livsbejakande inte negativ utan framtidsförhoppningfull utan att det låter mindfullt, det får hellre låta mindless bara det låter bra. En dikttitel som titlarna på de tidigare fyra loggböckerna? Men titeln på den sista kanske ska vara entydig och rak – pang på och exploderar det fast på ett positivt sätt? En knytnäve som skjuts ut och slår ut i en bukett påskliljor? Det låter Majakovskij och Majakovskij har redan varit med.
Sov på saken, säger de som sover, sov på saken så kommer du på det.
Men om man inte fungerar så? Utan måste läsa igenom alla böcker, hela världslitteraturen, Shakespeare och Charles Bukowski, för att vara säker på att man inte missat något.
Och ändå inte hittar någon titel till sin bok.
Vad gör man då?