För länge sedan ombads några olika författare att välja sin favoritplats i Stockholm för en programserie i SVT som hette Fönsterbord.
Jag råkade bo på Östermalm och valde Fältöverstens köpcentrum för mitt Fönsterbord.
Läsare av den här sidan känner till mina känslor för Östermalmsnytt – nu har känslorna blivit besvarade och resulterat i en intervju gjord av en uthållig ung journalist vid namn Nathalie Nordenswan.
Jag som hatar intervjuer och nu gör jag intervjuer på – som man säger – löpande band.
I samband med intervjun för Östermalmsnytt letar jag fram min text till Fönsterbord, upptäcker att den inte duger men gör ändå några utdrag ur den här:
När ett träd faller i skogen och ingen är där faller trädet i tystnad.
När fallet hotar vid mitt tysta skrivbord går jag till Fältöverstens köpcentrum mellan Valhallavägen och Karlaplan.
Jag står vid skyltfönstret till djuraffären
där en
liten pyramid av råttor sover
travade mot glaset
en liten pyramid av ben och bisampäls
jag speglas.
Landet utan lov och Nåd & Onåd – idioternas bok är två av mina diktsamlingar som utgår från mina intryck av Fältöversten.
Jag står vid skyltfönstret till hälsokostaffären – tro hopp och hälsokost. Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal, glömsk och förkyld.
Handla eller inte handla – ärendena är förevändningar; målet måste ständigt uppfinnas, omformuleras.
På systembolaget – vin som bryter ner levern, på apoteket B-vitaminer som bygger upp den; bryta ner, bygga upp så går det till.
Utanför Fältöversten flyger kajorna i skymningen, ett stort mörkt moln som lyfter från fasta marken och uppåt, inte tvärtom som lönnlövet i Dagermans dikt – ”att dö är att resa en smula, från grenen till fasta marken.”
Kajorna lyfter, reser en smula från fasta marken mot himlen lämnande ett förvånat tomrum efter sig.
Fältöverstens köpcentrum har sin egen poesi, en poesi från vilket det poesiaktiga helt är bannlyst.