Nu flyger jag från det lättskötta bekväma Sverige till strejkernas Frankrike.
Så vem vet när vi hörs igen.
Jag kanske blir stående på Gare Montparnasse med min vackra rosa rullväska. Bara blir stående där tills jag ramlar omkull.
Men om jag känner mig själv rätt – och tyvärr det gör jag – ramlar jag omkull så kommer jag inom kort att ta mig på fötter igen.
Och gå hem till min Atlant.