Alla – det vill säga alla som tycker som jag – önskar att Tomas Tranströmer ska få det.

Cormack McCarthy, Joyce Carol Oates, Pynchon, DeLillo, Margaret Atwood, Philiph Roth – nej!
Alice Munro – jo, jovisst.
Men ändå.
Ko Un, poeten från Syd-Korea – har vi inte läst.
Adonis och Salim Barakat är vi för dåligt insatta i.
Marlen Haushofer, Ryszard Kapuscinski, Thomas Bernhard och Roberto Bolaño är, om inte döda, så i vilket fall inte längre valbara.

Ingen – oavsett allting – skriver så rent som Tomas Tranströmer.