Jag ljög i Gomorron Sverige.
För att det är vad man gör i intervjuer, det är inte meningen men så
blir det.
Oundvikligen.
Det handlar inte om intervjuaren och inte om den intervjuade – det handlar om intervjusituationen.
Den intervjuade får en fråga.
Och så kommer ett svar farande.
Svaret behöver inte ha något med fakta att göra, det kan i bästa fall bli någon sorts närmevärde.

Där satt jag i Gomorron Sverige och bredde ut mig om att jag läst igenom alla mina böcker inför scenföreställningen som ska komma i vår.
Och det framstod som om jag kände mig missförstådd för mottagandet av bland annat Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån.
När jag inte alls är det.
Tvärtom.
Jag känner mig missförstådd för i stort sett allting annat i mitt publicistiska liv utom Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån; för Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån gick det nästan så bra som det kunde ha gått.
Den blev nominerad till Augustpriset men fick det inte, för det fick Björn Ranelid.

Vad jag kände och känner mig jättemissförstådd med är det att mina tre loggböcker uppfattas som småtrevliga kåserisamlingar utan större anspråk.
När anspråken är så stora som de kan bli.
De tre böckerna Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig och Kom och hälsa på mig om tusen år och De från norr kommande leoparderna är något av det anspråksfullaste jag har gjort.
Böckerna hör ihop, teman flätas samman, titlarna är tagna från poeter som finns med i alla tre böckerna, det löper en linje från första sidan i första boken till sista sidan i den tredje boken.
De tre böckerna är ett verk på samma sätt som På spaning efter den tid som flytt med alla sina volymer är ett verk.
Det är tillåtet att nämna På spaning efter den tid som flytt utan att göra anspråk på att vara någon Proust.
Även om var och en som skriver på allvar måste göra det anspråket.
Något annat räcker inte.
Det är ändå för svårt.

Jag ber inte om ursäkt för att jag ljög den förträfflige Johar Bendjelloul rakt i ansiktet i Gomorron Sverige, jag bara fastslår att jag gjorde det.
Och nu är det en annan dag.