Att man säger “förhöra sig” om någons hälsa.
Som om det vore något juridiskt.
Som om den vars hälsa man förhör sig om vore skyldig att avlämna fullständig rapport i ärendet.
Man vill bara veta hur någon mår och så står man där och ställer till förhör angående personens hälsa.
Hamnar på något sätt i överläge för att man frågade först.
För här finns ju risken att den – om vars hälsa man så obetänksamt förhörde sig – mår sämre än vad man själv gör och kräver ett deltagande som man inte kan ge. För att allt deltagande man har går åt till att hålla sig själv upprätt.
För att man är sig själv närmast.
Varför målar jag alltid in mig i hörn som det här?
Det är en retorisk fråga och på en retorisk fråga finns inget svar; en retorisk fråga ska uppmana andra att ta tanken längre, tänka vidare och förhoppningsvis komma längre än jag.