Dagar när katalogisering och bokföring och arkivering tar all tid ifrån den verksamhet som gör att man är tvungen att katalogisera, bokföra och arkivera – i mitt fall skriva.
Dagar när allting är en enda stor grå skog, man ser inte träden för bara skog, allt är dimma, man är vilse, stupet är nära men var?
Åt vilket håll?
Vilket stuuuuuuu
u
u
p
Inte stressa upp sig, inte bli galen.
Bara stanna.
Stå still och andas.
Känn av terrängen.
Gör ingenting.
Eller om det var gör någonting?
Ta itu med det här med mindfulness.
Läs en bok av Mia Törnblom.
Köp Aftonbladets helgbilaga.
Eller Minima Moralia av Theodor Adorno.
Gör något produktivt.
Eller om det var oproduktivt?
Bara luta sig tillbaka och ta tillvara livet som det kommer.
Men det går ju inte.
Min revisor har beställt F-skattebevis åt mig, jag håller på att bilda enskild firma.
När jag ska skriva en faktura för något som blivit liggande mellan Sverige och Frankrike visar det sig att jag inte vet hur man räknar procent.
Helt vanliga ärliga svenska procent.
Det ska vara 25 procent moms på beloppet och jag vet inte hur man räknar ut det på miniräknaren.
Eller om det var 6 procent.
Jag kan bara räkna plus.
Och minus förstås.
Jag har inte lärt mig någonting fast livet har pågått i så många år.
Häromdagen var det en ung man, en utländsk ung man, som reste sig för mig på tunnelbanan.
Helt naturligt.
Varpå en svensk gubbe också reste sig i en sorts partiell svensk masspsykos.
Jag satte mig på den utländske unge mannens plats.
Som om den äldre svenska dam åt vilken den utländske unge mannen gav sin plats vore jag.
Det är bara kaos, intighet och snömodd och Expressens löpsedel i dag den 4 februari 2010:
HALSONT TECKEN PÅ HJÄRTINFARKT
Lista på dolda symptom.
Det visar sig att det är kvinnorna som får de dolda symptomen.
Du har lite ont i tänderna och det är hjärtat som brister.
I Aftonbladet – en bloggtävling som jag inte hade vetat att jag förlorat om jag stannat inne och läst Adorno.
Det går inte att ge folk vad de vill ha.
I DN skriver Johan Croneman – med sedvanlig briljans – om att TV fått pippi på att låta tittarna välja.
Om det franska folket hade fått välja hade giljotinen fortfarande varit i bruk.