Resa igen. Atlanten/Arlanda/Arlanda/Atlanten, jag gör inte annat än far fram och tillbaks.
Jag vill förflyttas utan att resa själv, jag hatar de här resorna.
Tåget, incheckningen på Charles de Gaulle, säkerhetskontrollen. Väntandet, luften som inte är luft. Sakerna man köper i taxfreebutiken som inte längre är taxfree.
Men förra gången hände en sak som aldrig har hänt förut – en säkerhetskontrollör skämtade. En fransk säkerhetskontrollant på Charles de Gaulle.
“Fin dator”, sa han om min Mac. Men mobilen var bara att skänka till Emmaus. Även om det vore fräckt mot Emmaus.
Jag kunde inte annat än hålla med, jag måste skaffa en ny mobil.
Säkerhetskontrollanten och jag log mot varandra och skildes med en varm känsla.
Men det kommer inte att upprepas i morgon, det är sådant som bara händer en gång i ett människoliv.