Att möta kända människor man känner på stan.
Och oövertänksamt ropa den kända människans kända namn.
Och se den kända människan drabbas av skräcken i att vara igenkänd.
Och hela det så kallade kändisskapets skräckfyllda verklighet blir så tydlig som om den vore en gigantiskt svart låda tvärs över trottoaren.
Tills den kända människan ser att det är bara jag som står där och skäms över att jag inte tänkte mig för innan jag ropade ut det kända namnet över halva stan.