Jag råkar sätta på TVn denna regniga söndagseftermiddag i Finistère, jag bara trycker till lite lätt på fjärrkontrollen, detta handikappredskap, jag väntar mig ingenting utom lite buller och ljusfladder från TV-skärmen och får två timmar Fabrice Luchini i Vivement Dimanche.
Fabrice Luchini, skådespelare, filosof, artist, dåre, geni, formuleringsfyllerist, Fabrice Luchini som säger vad som helst om vad som helst och om vem som helst, Sarkozy, Molière, Johnny Halliday, Fabrice Luchini kan hela Johnnys repertoar, han sjunger, dansar, han går i taket, han bubblar, han kokar över av hejdlös entusiasm inför litteratur och teater och skitmusik. Han har inget privatliv, säger han, hur skulle han hinna det, han är gift med Bach och Glenn Gould, Thomas Bernhard, Molière, Montaigne och de gamla grekerna, han är känslosam och kallblodig, kärleksfull och livsfarlig, han är helt enkelt för mycket och det är exakt vad jag behöver en söndag som den här i Finistère.