Jaha.
Jag visste att jag var tvungen att hålla mig borta från fotbollen, jag har inte tid, det går inte, jag vet hur det blir men där jag sitter vid datorn och TV:n råkar vara på, Italien-Rumänien och nu när jag har börjat – jag kan ju inte sluta, jag fick inte börja titta på fotbollen och så gjorde jag det.
Italienarna har inte blivit fulare sen förra gången, Buffons räddning av straffen, min deadline ändras inte fast det är fotboll, jag vet inte hur jag ska hantera det här – serieusement pas – Frankrike Holland om en kvart.
Inte så att jag har fått djupare insikt om finesserna med fotbollen sedan sist, jag vet fortfarande knappt skillnaden på en hörna och en corner, men det är inte för finesserna jag tittar.
Inte för fotbollsspelarnas skönhet heller, även om det är roligt att se så vackra miljonärer springa omkring på en gräsmatta, nej orsaken till att jag inte kan sluta när jag har börjat titta – det är för det här med bollen.
Samspelet, målen, missarna.
Frankrike – Holland, jag kan ju inte stoppa matchen.
En bok är ju ändå bara en bok.