Jag väntar på den första snön, väntar och väntar, tills äntligen, i dag den nionde december, den är här och vilken besvikelse.
Några små ödsliga fläckar i det blöta, lite vitt i sandlådan på gården.
Inte som förra året när snöstormar lamslog tågtrafiken redan i oktober. Inte för att det krävs snöstormar för att lamslå tågtrafiken i Sverige på 2010-talet, det bara kändes inte så då.
Snö yrde in i tågvagnar, tågvärdar varnade avstigande passagerare för halka, omsorgsfullt roliga formuleringar i högtalare och plötsligt kände vi väldig gemenskap med varandra där i tågvagnarna, immiga fönster, snön som drev utanför, konduktörer, passagerare, husdjur, ett enda vi hela vägen från Västerås.
Snön på bilderna har ingenting med snön i oktober förra året att göra utom känslan.