Det är ingenting jag har hittat på, jag försöker inte vara lustig, snuskig eller på något annat sätt märka ut mig, jag köpte paprikan på ICA, strimlade halva på ett bit bröd, fick panik för kolhydraterna – man kan som bekant lika gärna äta arsenik som bröd, jag skivade ost på brödet – den livshotande osten med sin inre förfettningsprocess.
Jag blev tvungen att ta ett lugnande piller och en extra antidepptablett.
Det var inte förrän det blev dags att lägga in paprikan i grönsaksfacket i kylskåpet (om inte vitspolisen hade hållit mig under sin hårda bevakning hade det stått grönsaks-fuck-it), det var inte förrän jag var färdig med paprikan som jag såg och förstod budskapet.
Fortplantningsprocesserna fortsätter, livet går vidare hur mycket än vi små människor tillfälligtvis skräms ihjäl.