Jag har pratat med unga svenska människor och fått veta att om man säger ett ont ord om en som heter Carolina Gynning så är man elitist.
Så lär det vara i Sverige just nu.
Jag testar:
Ett ont ord, ett ont ord, ett ont ord.
Den där känslan när man närmar sig slutet på en bra bok, det drar kallt längs ryggraden, jag behöver inga vampyrfilmer för att känna skräck, snart är det slut.
Jag kommer aldrig att hitta en annan bok som jag kommer att ha lika stor behållning av, jag kommer aldrig att hitta en bok som jag står ut med igen – ”la chair est triste et j´ai lu tout les livres” – kroppen är tråkig och jag har läst alla böckerna.
Så ligger det en ny biografi över familjen Wittgenstein – att det fortfarande skrivs nya biografier över familjen Wittgenstein, det är fantastiskt och boken finns i en bokhandel där jag har rabatt och heter The House of Wittgenstein: A Family at War och är skriven av Alexander Waugh, Waugh från den litterära familjen Waugh.
Räddad.
En gång till, det är helt otroligt.
Nu på torsdag den 6 november, Gustav Adolfsdagen, inga bakelser men jag som ska prata om mitt författarskap och läsa.
Det är förre kulturministern Bengt Göransson som arrangerar och han ska – som det heter – hålla i det.
Får vi hoppas.
Nu måste jag börja sätta post-it-lappar i böckerna på ställen som passar att läsa upp, dessa post-it-lappar som alltid ramlar ur och där står man.
Jag har gjort det förr men det är alltid första gången.
Att New York Times stöder Barack Obama är kanske väntat.
Men bra.
Obama pratar till This Land is Our Land med Bruce.
Obama dansar.
Detta får inte ske.
Den 4 november 2008.
En kommentar om Obama under kampanjen var att han har ”grace under fire”.
Att han alltså behåller sitt vackra sinneslugn även när han är under attack.
Här vad som brukade kallas en P3-övergång på den tiden jag gjorde musikprogram på 80-talet; rakt över från ”grace under fire” till Grace Jones.
Grace Jones har kommit med ny skiva, Hurricane.
Men om William och de andra låtarna på Hurricane kommer att bli klassiker som Demolition Man, La Vie en Rose, Pull up to the Bumper och Libertango det vet man inte i dag, det tar som bekant cirka 27 år för tidlöshetspoletten att ramla ner.