En liten rapport från min New Yorkvistelse – borde jag ändå inte ge det?
Borde jag inte det?
Berätta om resan från terminal 2E på Charles de Gaulle och till terminal 1 på JFK i New York, vem jag satt bredvid, vad vi fick för mat, om jag sov eller inte sov, hur transporten från flygplatsen och in till Manhattan gick, hur bra allting var och hur jag såg till att undvika det som inte var bra, ett löjligt lyxhotell, man bara checkar ut.
Borde jag inte berätta om utsikten över New York och Central Park från taket på Metropolitan museum en söndag, en varm korv på gatan, vilka pjäser jag såg, vilka musicals, hur dyrt det var men hur förmånlig dollarkursen?
Borde jag inte tala om att uttrycket “bränna sitt ljus i båda ändar” kommer från en dikt av Edna St. Vincent Millay – my candle burns at both ends, borde jag inte berätta att det stod på plaketten vid ingången till huset i West Village där Edna St. Vincent Millay hade bott.
När hon levde.
Borde jag inte räkna upp de så kallade kändisar jag sett, Gabriel Byrne, Malcolm Gladwell, Laurence Fishburne men inte Meryl Streep för det var för trettio år sedan jag såg Meryl Streep på ett kafé vid Columbus Circle.
Och nu spelar hennes dotter teater vid Broadway i Les Liaisons Dangereuses.
Borde jag inte förmedla vad som sägs om Barack Obama?
Att han har grace under fire för det har han.
Borde jag inte berätta om den rasande tanten i foajén på Bernard B. Jacobs Theater, maniskt upprepande – in this day and age, in this day and age – för att Peter Gallagher röker på scenen i The Country Girl med Morgan Freeman och Frances McDormand.
Eller tanten som tog fram en tjock stickad yllemössa och drog ner över öronen när pjäsen började.
Eller en kväll, på väg till hotellet, en ung latino som säger “Can I go home with you?”
Till mig.
Och jag som säger “I could be your grandmother.”
Och han:
“I´m young, I got energy, I could do stuff your boyfriend is too old to do.”
Och nästa dag en tant som vill ge mig sin plats på tunnelbanan.
Och att det står lalics på en handtextad liten skylt vid syrénbuketterna för sju dollar på Christopher Street.
Lalics, inte lilacs.
Och hur fint det var.
Lalics, 7 dollars.