I den tempererade världen förväntas människan bli idiot när sommaren kommer, grilla stora döda kött, se tonårsfilmer utan sex med vampyrer, läsa så kallade deckare – det är aldrig deckare, bara omständligt skrivna poliser med personliga problem – eller läsa Sveriges största bloggerska, 19 år: “Brösten, kinderna, hakan och läpparna. Jag ska göra en näsoperation också. Det är inte så mycket, Blondinbella har ju gjort fler.”
Till och med den före detta mer seriösa morgontidningen i Stockholm, det är två dagar i sträck i början av juli, det är rubriker på helsidesartiklar, den ena en filmrecension, den andra om tv:
En skräpfilm att unna sig.
Även dålig tv är bra för hjärnan.
Så håller det på medan de högkulturella sitter med ryggen åt, inbördes mumlade sin Stagnelius:
“Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
När i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
Tanken famlar försagd bland skuggestalter och irrbloss,
Hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
När från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
Säg, vem räddar dig då?”