Jag har varit stressad förr.
Jag är alltid stressad, vill alltid göra mer än möjligt, har alltid fler planer och projekt än vad som står i mänsklig makt att få till.
Alltid på språng, stressad är mitt förnamn, mellannamn och efternamn.
Jag är van vid att vara stressad, jag vet hur det är.
Bara en sak – jag har aldrig varit så här gammal och så här stressad förr.
Inte på samma gång, man blir dum i huvet av multitasking, läser jag i en dagstidning.
Multitasking?
Medan i en annan artikel någon annanstans bevis läggs fram på att män har simultankapacitet.
Män kan tugga tuggummi och gå på ett rakt streck samtidigt.
Och det är inget fel med det.
I dag måste jag ta bort minst 8000 tecken, säkert mer, mycket mer, från ett parti i manuset till Enligt Bodil Malmsten, jag ska lyssna på Stuffes musikmixar till Ett Bloss för Moster Lillie – genialiska mixar, jag vill gå igenom översättningen av Gertrude Stein, Gertrude Stein, jag ska bli fotograferad för Situation Stockholm, jag ska hålla föredrag på Södertörns högskola under rubriken:
Bodil Malmsten har inget språk.
När jag kommer hem ska jag se senaste avsnittet av Southland, streamat – jag laddar inte ner, några avsnitt av Big Bang Theory, läsa Indignez-vous av Stéphane Hessel och My Inventions The Autobiography of Nicolai Tesla.
Sen tar jag min sömntablett i förhoppning om att jag inte glömt äta middag och borsta tänderna.