Döden kräver en högtidlighet som den inte har gjort sig förtjänt av.
Döden kräver en respekt som den inte är värd.
Döden har ingen humor.
Dylan Thomas skrev :
»Rage rage against the dying of the light.«
Döden är inte värd det raseriet.
Döden är dum.
Det här med att den som gudarna älskar dör ung!
Ännu ett argument mot gudligheten.
Att dö ung och dum, vilket öde.
Det är livet som är högtidligt, som kräver respekt.
Ingenting annat än livet.
En krokus, ett snabbköp, en fluga. Mossan på en mur, alla saker som måste hållas efter för att fungera.
Vartenda dammkorn.
Alla sinnen som uppfattar att dammkornet flnns.
Av stoft är du kommen – låt gå.
Stoft ska du åter bli – aldrig i livet.
