När jag berättar för mina svenska vänner om mitt raseri över postens hantering – ohantering – av mina paket får jag inte alls den sympati jag behöver.
Mina svenska vänner inte ens suckar.
De bara nickar och säger jaså, jaha, det där har hänt mig också.
De gör inga reklamationer och skriver inga galet rasande inlägg på facebook och twitter.
Mina svenska vänner bara konstaterar att så här är det.
Paketen kommer bort eller tillbaks till avsändaren i stället för till adressaten.
Så har vi det här, inte mer med det.
Den ende som är lika arg som jag är på posten är min franske granne, men han är ju i Frankrike och inte inom räckhåll för en kopp te med mandelskorpor och sympati.