Det är oktober i Finistère, grannarna plockar äpplen för att göra cider, höstsolen lyser, Atlanten glittrar och tidvattnet håller på med sitt. Alla gör sitt utom jag.
Jag måste skriva färdig en pjäs till Dramaten och det går inte. När måste kommer in i pjäsen kör det ihop sig. När måste ställer sig i vägen vill jag jobba på McDonald’s, flytta stenblock eller gräva en grop.
Eller smita. Skriva de här raderna för att tacka för alla fantastiska mail som kommit angående Mitt första liv; den gudarna älskar dör inte.
Tack Gun-Britt, Fredrik, Gunnar, Werna, Martin, f.e.vinje från Norge, Jacqueline, Monica, Anna-Stina, Leif, Lena, Jens, Peter, Claes, Agneta, Nils, Jonas, Maria, Örjan, Peter, Eva. Tack alla snälla och generösa.
Tack alla som åkt i papperskorgen för att mitt nya effektiva snuskfilter inte alltid gör skillnad på gott och ont. Tack.
Man ska inte tacka för ett tack, sägs det, men vi är ju svenskar.
Nej, nu måste jag skriva pjäsen.
Hej hej
P.S. Här kommer tips om ännu ett mästerverk att läsa:
Tennisspelarna, av Lars Gustafsson. D.S.